Tragisk..

Kvinna, 43 år.

Pfizer Comirnaty, dos 1, 17 juni, batch FA4632, dos 2, 4 augusti, batch FE8235.

När jag tog min första dos Pfizer i juni 2021 fick jag metallsmak i munnen direkt och frågade sköterskan om det var vanligt. Hon svarade: ”Oj, vad konstigt, det har jag inte hört någon säga förut.”
Inte heller skrev hon in det i min journal.
Sex veckor senare fick jag väldigt ont på utsidan av båda mina höfter, men jag tänkte att det var träningsvärk då jag hade cyklat en del. Det var heller inget jag sökte vård för men jag nämnde det när jag några dagar senare, den 4 augusti, tog dos 2. Några dagar efter det började mitt helvete. Sedan dess ser mitt liv ut så här:

• Förlorar kopplingen mellan hjärnan och främst höger ben när som helst, så det inte går att få med/gör som jag vill. Detta drabbar även andra lemmar ibland. Kan i liggande inte lyfta mitt högra ben.
• Förlorad muskelstyrka i alla lemmar.
• Alla lemmar sticker och domnar. Ibland har jag en brännande känsla under fötterna. Från knäna och ner känns benen kalla. Ibland kan det ta flera timmar innan jag får i gång mina armar på morgonen och ibland känns alla lemmar som spagetti eller betong.
• Hemsk värk i ländryggen.
• Förlorad kontroll över urinblåsan ibland och ingen analreflex vilket gör att jag inte kan hålla emot eller trycka på.
• Huvudvärk.
• Förvärrad tinnitus (har tinnitus sedan tidigare men det här är annorlunda. Tjuter i hela huvudet).
• Yrsel och balansproblem. Känns ibland som allt gungar, snurrar. Har svimmat och fallit ofta.
• Hjärtrusningar och väldigt varierat blodtryck.
• Skakningar/tremor i kroppen.
• Dysfalgi (sväljsvårigheter/klump i halsen).
• PEM (ansträngningsutlöst utmattning vilket innebär extrem trötthet efter minst ansträngning).
• Trötthet.
• Dimsyn och hjärndimma

Initialt trodde läkarna att jag drabbats av diskbråck med ischias, men MR visade inget diskbråck. Fick äta morfin och testade även Gabapentin som gav hemska biverkningar så jag fick lova att sluta med dem.

Fick komma till neurolog men det gav inget. Han såg mina problem med menade att det var min hjärna som spelar mig ett spratt och att jag inte var sjuk.

Tjatade till mig MR hjärna som inte visade något (de jämförde dock inte med plåtar jag tagit tidigare).

Tjatade också till mig ett ryggmärgsprov som inte heller visade något eftersom man inte går vidare med mikroskopiska analyser av provet om de initiala testerna inte visar något. Jag har läst forskning som visar att det är just på mikroskopisk nivå som förändringarna sker och därför IVO-anmälde jag neurologen, men IVO sa att de inte kan starta en utredning eftersom läkaren följer den standard vi har idag.

Neurologen erkände dock att han hade ett tiotal patienter med samma symtom som jag efter vaccin. Jag ifrågasatte varför han inte pratade med andra läkare om oss. Om han hade ett tiotal patienter bara hos honom så borde andra neurologer ha lika många. Då borde de ju reagera och utbyta erfarenheter, kan man tycka, men icke …

Han rådde mig däremot att ta en tredje dos och när jag frågade varför förnekade han inte att det jag hade sannolikt var biverkningar men att han hade direktiv från Folkhälsomyndigheten att följa.

Ingen av de läkare jag har träffat har anmält mina symtom som misstänkt biverkan. Jag har anmält det själv och även sökt ersättning hos läkemedelsförsäkringen och fått avslag. I deras text står att vaccin är en medicinsk behandling (definitionen är inte som den varit tidigare) och att situationen gör att ”biverkningar, även allvarligare, får tålas”

Jag tjatade på min läkare på Vårdcentralen att påbörja utredning av POTS, vilket han motvilligt gjorde. Innan hade de inte ens tagit blodtrycket på mig. Själv hade jag köpt en mätare för att kolla mitt blodtryck och det är galet (ibland superlågt och då kan jag bara vila de timmarna, och ibland superhögt och då får jag extrem huvudvärk).
Utredningen ledde till att jag fick diagnosen POTS utlöst av Covid-vaccin. Ansvarig sjukskrivande läkare meddelade efter det att hen skulle anmäla det som misstänkt biverkan, vilket nu äntligen är gjort, efter 1, 5 år.

Jag har fått medicin för att sänka pulsen som kan gå upp till 218 bara av att jag plockar ur diskmaskinen, men tog den inte eftersom problemet är att jag både har takykardi och bradykardi och stundtals så dålig syresättning som 77 procent. Att då äta en medicin som sänker pulsen samtidigt som syresättningen är låg kan vara livsfarligt. Detta har jag påpekat från början men det tog månader innan läkaren lyssnade. Nu avråder hen dock från att ta medicinen: ”Oj, det var ju inte alls bra. Du kan dö.”

Äntligen, efter ett och ett halvt år, har jag också fått göra MR av hjärtat efter att ultraljud av hjärtat visade eventuell Myokardit. Kardiologen säger också att jag kanske haft en propp i ben och lungor, som skulle kunna förklara övriga symtom som stämmer med stroke.

Jag har från början till slut fått vara den drivande i min egen vård. Jag vet inte hur många egenremisser jag skickat – eller hur många avslag jag fått. Inte heller hur många forskningsrapporter jag läst, hur många förslag på prover, undersökningar och behandlingar jag kommit med, men det känns som att vården har gett upp på mig. Jag efterfrågar samarbete över professionerna och att sjukvården tar vaccinskador på allvar!

Jag har tre barn och var tidigare en pigg och aktiv mamma. Nu har jag fått rollator för att kunna ta mig fram hemma.

Folkhälsomyndigheten
Läkemedelsverket